En nationell samsyn inom hörselhabilitering saknas i Sverige. Det är en lång väg kvar för hörselhabiliteringen att utvecklas till modern familjeintervention i tiden. Det drabbar barn med hörselnedsättning/dövhet och deras rätt till att utvecklas till sitt Bästa JAG.
I en artikel i senaste numret av Barnplantabladet (maj 2022) beskriver en forskargrupp under ledning av Ulrika Löfkvist, docent i folkhälsa vid Uppsala Universitet, ett nationellt utbildningsprogram för föräldrar till små barn 80-6 månader) – PEPP (Preventive Education Program for Parents). I artikeln nämns att
det saknas nationella och evidensbaserade riktlinjer i Sverige gällande vilka familjecentrerade insatser som bör erbjudas föräldrar till barn med nyupptäckt permanent hörselnedsättning och hur dessa insatser bör utvärderas, och vilka kvalifikationer som ställs på de som ansvarar för tidig familjecentrerade interventionsinsatser
I artikeln nämns att grunderna i FamiljeCentrerad Tidig Intervention sedan länge är etablerade (Moeller et al, 2016) och används. Frågan Barnplantorna ställer sig direkt till berörda Hörselvårdschefer i Sverige samt till SKR och IVO är varför utvecklingen inom hörselhabiliteringen för barn och ungdom tycks fortsatt ha problem att anpassa sig till klinisk beprövad erfarenhet och bred forskningsevidens?
Det är bråttom för det enskilda barnet!
Med tidiga, förebyggande insatser kan barn med hörselnedsättning dra nytta av den period i livet då hjärnan är som mest plastisk (omformbar) och samtidigt förkorta perioden med auditiv deprivation, som har en negativ inverkan på talspråksutvecklingen (Sharma & Campbell, 2011). Auditiv deprivation kan beskrivas som perioden från det att en hörselnedsättning/dövhet uppstår fram till att barnet får tillgång till hörselintryck med hörteknik. Om barnet inte använder sina hörapparater på heltid kan den auditiva deprivationen fortsätta att påverka barnets hörsel- och
talspråksutveckling. Det är föräldrarna som ansvarar för att hörteknik används. Det är också de som för det lilla barnets talan i viktiga beslut och som genom att från start kommunicera med barnet kan påverka den tidiga språkutvecklingen.
Barnplantornas enkätstudie till regionerna
I en enkätstudie nyligen redogjorde Barnplantorna för regionernas brist på nationell samsyn i verksamheter som ska förse föräldrar till barn med hörselnedsättning/dövhet det bästa av intervention av idag! Mer om det läser du Barnplantornas lägesrapport 2022
I artikeln om PEPP – utveckling av ett nytt “startpaket” för föräldrar till nyupptäckta spädbarn beskrivs PEPP som ett förebyggande utbildningsprogram för föräldrar som nyss fått besked att deras barn (0-6 månader) har en måttlig till grav hörselnedsättning. PEPP utgår ifrån tre utvecklingsdomäner
- socioemotionell utveckling
- hörsel och lyssnande
- talspråkskommunikation
Det finns bred evidens för att trygga och välinformerade föräldrar, som stärkts i sin föräldraroll på bästa sätt kan stödja sitt barns tidiga talspråksutveckling. Det har alltför länge varit dags för hörselhabiliteringen i regionerna att utveckla en nationell samsyn samt att lämna de ideologiska aspekterna inom döv/hörselområdet där tankar om barns identitet och teckenspråk har tagit alltför stor plats i arbetet och länge hämmat utvecklingen mot FamiljeCentrerad Tidig Intervention (FCTI).
Läs hela artikeln PEPP-ett nationellt utbildningsprogram för föräldrar till små barn som nyligen diagnosticerats med måttlig till grav hörselnedsättning