Lever du i villfarelsen att du garanteras optimal vård vid behov?
Cochleaimplantat har revolutionerat situationen och därmed levnadsvillkoren för cirka en miljon personer globalt. I Sverige hör över 5 000 barn och vuxna med cochleaimplantat. Tekniken har förfinats sedan introduktion av flerkanaliga implantat i slutet av 1980-talet. Kliniska beprövade erfarenheter hos sjukvården såväl i Sverige som globalt är omfattande. Trots detta behövs det mer information till myndigheter, samhällets övriga instanser samt allmänheten om hörselnedsättning och konsekvenserna av dito.
Visste du att
- enligt WHO lever fler än 460 miljoner människor globalt med en hörselnedsättning
- en person med grav hörselnedsättning löper fem ggr högre risk att utveckla demens
- en av tre personer över 65 år har en progredierande (successivt försämrad) hörselnedsättning
- äldre personer med hörselnedsättning löper större risk för social isolering och psykisk ohälsa
- hos äldre personer finns en stark korrelation mellan hörselnedsättning och kognitiv oförmåga
- hörselnedsättning kan sättas i samband med ökad användning av sjukvård och socialtjänst
- i gruppen personer med hörselnedsättning återfinns högre arbetslöshet och undersysselsättning jämfört med normalhörande
Socialstyrelsen visar att cochleaimplantat inte är dyrt!
Länge hänvisades det till ekonomiska aspekter i sjukvården varför CI-behandling inte prioriterades. Behandlingen “ansågs” dyr. Fortfarande är det få vuxna som erbjuds CI på båda öronen utifrån skäl som saknar grund! Socialstyrelsen definierar olika nivåer avseende kostnadseffektivitet ICER (Kostnad/QALY i SEK). Det är ett sätt för sjukvården att placera in olika behandlingar i ekonomiska sammanhang och jämföra. Det framkommer att
- Knäplastik har ett ICER-värde på 150 454 SEK/QALY. Medelåldern operation: 68.8 år. 15 500 knäplastikoperationer utförs årligen.
- CI-behandling hr ett ICER-värde på 145 967 SEK. Medelåldern vid CI-operation: 61 år. 200 CI-operationer utförs årligen!
Barnplantornas statistik
Både Barnplantorna och Socialstyrelsen inhämtar statistik årligen från CI-behandlande universitetssjukhus och Regionerna. Barnplantorna visar årligen genom inhämtad statistik hur många barn och vuxna (separat) som erhåller cochleaimplantat unilateralt (ett öra) och bilateralt (på båda öronen) samt vilka fabrikat föräldrar och vuxna väljer.
Åskådliggörs via CI-STATISTIK
Socialstyrelsen redovisar antal ingrepp per 100 000 invånare (åldersvis, regionvis). Barnplantorna kan påvisa hur stor andel barn och vuxna av de som opereras som erhåller unilateralt respektive bilaterala CI. En del barn/vuxna hör med konventionell hörapparat på motsatt öra, men skillnaden i andel med dubbla CI mellan barn och vuxna är stor. Beror det på icke-relevanta ekonomiska aspekter hos sjukvården? Ovan visar att cochleaimplantat betingar en likvärdig kostnad jämfört med knäplastik-behandling!
Under pandemin sjönk antalet CI-opererade barn och vuxna. Ingen närmre analys har oss veterligen gjorts varför.
Socialstyrelsens statistik visar att vården inte är likvärdig!
Socialstyrelsens årliga redovisning av antalet CI-operationer per 100 000 invånare (kan inhämtas på Socialstyrelsens webbsida) visar tydligt att du inte är garanterad CI-behandling utifrån medicinska indikationer utan faktorer som i vilken region du bor spelar stor roll.
Är det så att du verkligen inte ska bo i Kronobergs eller Hallands län om du har en grav hörselnedsättning och väntas behöva genomgå en CI-operation? Varför remitteras få från vissa Regioner till CI-behandlande sjukhus.
Låt oss studera några Regioner närmre utan att specifikt peka ut dessa som “sämst i klassen” utan bara åskådliggöra vad det handlar om
REGION DALARNA
De senaste 15 åren har uppskattningsvis 150 personer från Dalarna genomgått CI-operation I Regionen bor (enligt uppgift) cirka 650 personer med grav hörselnedsättning 650 – 150=500 personer som ännu inte åtnjuter möjligheten att höra över hela frekvensområdet med CI. Har alla informerats om möjligheten med CI som alternativ till hörapparaterna? Hur många av dessa individer skulle kunna dra nytta av att behandlas med CI. Låt oss säga att det är 20 procent så betyder det att 100 personer inte har erhållit denna möjlighet! I medeltal så CI-opereras cirka 7 personer årligen från Dalarna!
VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN
De senaste 15 åren har det uppskattningsvis CI-opererats 550 personer i VGR. Det finns, enligt Registret för vuxna med grav hörselnedsättning, cirka 3 890 vuxna med grav hörselnedsättning i VGR. 3 890 – 550 = 3 340 personer. Hur många av dessa har informerats om CI som en möjlig behandling för dem? Om cirka 20 procent av dem skulle ha nytta av CI vore det 668 personer! I medeltal CI-behandlas cirka 24 vuxna årligen med CI i VGR.
CI-behandlingen är underfinansierad och beroende på var du bor!
Vi vet att cochleaimplantat är kostnadseffektivt och har en likvärdig kostnad jämfört med knäplastik utifrån sjukvårdens ekonomiska jämförelser mellan olika behandlingar. Utifrån ett samhällsperspektiv (kostnader för demenssjukdomar, psykisk ohälsa, arbetslöshet etc) är att inte behandla grav hörselnedsättning optimalt en samhällsekonomisk katastrof. För den enskilde är konsekvenserna förödande.
När tänker sjukvården göra en behovsplanering av behandling medelst cochleaimplantat?
När kommer behandling av grav hörselnedsättning och prevention av hörselnedsättning längre upp på “myndighets-agendan”? Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och SKR kan inte vara helt ovetande om konsekvenserna på både individ- och samhällsnivå.