Hörselkunskap är viktig
I en stökig ljudmiljö krävs det hög hjärnkapacitet för att höra, lyssna och förstå det som sägs och då särskilt om man är hörselskadad. Ju mer mental kapacitet som krävs för att höra vad som sägs desto mindre kognitiv reservkapacitet finns kvar för att förstå och tolka det som sägs. Forskning inom kognition och neurologi ger idag stöd i hur klassrum och pedagogik ska utformas i skolan.
Nya tester kan mäta kognitiv hjärnkapacitet
I en avhandling från Linköpings universitet har audiolog Sushmit Mishra utvecklat en metod som kan mäta den kognitiva reservkapaciteten, Cognitive spare capacity test CSCT. Testen är naturligtvis intressant då den kan vara ett verktyg i att utforma intervention för både barn och vuxna med hörselnedsättning.
Vad påverkar den kognitiva reservkapaciteten?
Den kognitiva reservkapacitets påverkas av
- minnesbelastning
- bakgrundsbrus/buller
- visuell information
Resultaten i undersökningen visar att den kognitiva reservkapaciteten är känslig för minnesbelastning och att den reduceras vid buller/bakgrundsbrus. Den ökar vid tillgång på visuell information. Detta ger ytterligare bekräftelse i vikten av struktur i undervisningen i skolan med tillgång på visuell information (typ t.ex. skrift och bilder och ett stort nyttjande av smartboard, Ipad m.m.).
Ökat medvetande om vad som påverkar den kognitiva reservkapaciteten är väsentlig. Barnplantorna har länge pratat om “hjärnkraft” vid diskussion om utveckling av både interventionsverksamheter samt undervisningen i skolan för barn med hörselnedsättning. Statiska synsätt inom området hörselnedsättning behöver utmanas!